Poststation
Förutom tingsplats och gästgiveri har Kollängen också under sekler varit station för post och diligenser. Husbonden på gården var under några generationer postmästare. Kollängen var med säkerhet en plats med mycket liv och rörelse. Det var en knutpunkt för människor som reste mellan Götene och Lidköping. Där stannade de och bytte hästar, vagnar och även hästkarlar. Den 30 september 1918 drogs posten i Kollängen in och adressen ändrades till Husaby.
Tingshusplats
Cirka 250 meter från Kållängens tingshus finns sju stora stenbumlingar i en ring. Detta vittnar om att Kållängen kan ha varit tingsplats långt före det bekräftades i skriftliga källor. Den typ av stensättning som finns på Kållängen kallas för dommarring och är en form av förhistoriska gravar vars plats ansågs värdig att hålla ting på. Domarringarna på Kållängen skulle kunna vara ett tecken på att platsen är en urgammal så kallad tingvall.
Dokumenterade fakta om Kållängen som tingsplats finns i en gammal dombok på landsarkivet i Göteborg. Där berättas det att ting hölls för första gången i Kållängen på hösen 1653. Fram till vintern 1666 var tingsförhandlingarna förlagda till gästgivaregården men 1667 byggdes enligt domarboken en provisorisk tingsstuga. Den brann emellrtid ner året därpå. Tolv år senare stod ett nytt tingshus klart. Både ritningar och teckningar på interiör och exteriör finns bevarade. Därför vet vi att huset då bestod av en våning och ett tak. Det var 15 meter långt och 12 meter brett och låg på exakt samma ställe som det nuvarande tingshuset.
Drygt hundra år senare var tingshuset i så dåligt skick att det fick rivas. Senare beslutades att ett nytt tingshus skulle byggas, men för att det skulle kunna ske behövdes ekonomisk hjälp. Efter påbud, som lästes upp i det närliggande områdets alla kyrkor, och efter flertalet brev till kungen blev det klart den 29:e april 1784 att ett nytt tingshus skulle byggas. Tre år senare 1787 hölls det första tinget i det nya tingshuset som står mittemellan boningshusen på Kållängen idag.
Gästgiveri
De första gästgivarna på Kållängen är inte kända, men vi vet att det redan i mitten av 1600-talet fanns möjlighet till mat och logi på gården. Från 1700-talet till början av 1900-talet gick gården i arv från far till son.
Erik Apelqvist (1713-1791) är den första kända gästgivaren. Hans son med samma namn tog över efter sin far och gifte sig med Gustava, född Forsvall. Deras som Erik Apelqvist, gift med Stina Persdotter var också skriven på gården. Den sista gästgivaren på gården var deras son Anders Gustav Johansson.
Det berättas om Gustav Johansson att han var en färgstark man med stor affärsbegåvning. Till gästerna på gästgiveriet sålde han starka och destillerade drycker. Han utnyttjade att Kållängen låg på gränsen mellan Husaby oc Broby socken. Han lät nämligen bygga en utskänkningslokal som låg mitt på sockengränsen. När det blev tal om att serveringen skulle upphöra i Husaby var den tillåten i Broby. Då var det bara för gästerna att flytta över till andra änden av lokalen.
